Tennisspelet kom till Sverige via England i slutet av 1800-talet. Enligt standardverket Svensk Tennis skall det i sin nuvarande form ha införts till Sverige av dåvarande kronprins Gustaf, som lärt känna spelet under en Englandsresa 1878-79. Det utövades därefter i den kungliga kretsen på de banor som i första hand anlades i Stockholm.

Till Särö kom sporten ungefär samtidigt, men enligt uppgift var det då genom arkitekten Johan August Westerberg, som gjort bekantskapen vid sina besök i England och medförde bollar, racket, nät och regler hem till Sverige. Vid hemkomsten anlades därefter tennisbanor i Göteborg och på Särö. I den form som tennisen infördes var den en nyhet och den bedrivs än idag med i princip endast små förändringar.

I Särösomrar omtalar Mona Roth att hennes mor, Olga Bratt, dotter till Johan A. Westerberg, i sina outgivna memoarer berättat om en ”tennis-attiralj”, som hennes far hemfört från en resa till England:
”Något årtal nämns inte, endast att hon vid tolv års ålder hade nöjet att inviga en del av öns manliga ungdom i det nya spelet – som naturligtvis genast döptes till ”lån-tennis”. Då hon var född 1867 kommer vi utan svårighet fram till år 1879. Vilket stämmer utmärkt väl överens med det dräktmode som kan studeras på de äldsta fotografierna.”

Detta skulle med andra ord betyda att det ”nya spelet i Sverige” samtidigt haft två vaggor, varav den ena stod i Särö. I och för sig är detta inte så märkvärdigt. Särö hade från 1830-talet utvecklats till en badort där många av de tongivande göteborgska affärsmännen sommartid hade sina familjer i förhyrda bostäder. Det kom även i betydande utsträckning badgäster från annat håll, kanske inte minst från Stockholm. Kommunikationerna vore efter nutida begrepp dåliga, och de göteborgska herrarna kunde i allmänhet endast tillbringa veckosluten där med sina familjer. Då öns topografi därtill erbjöd goda möjligheter är det med dessa förutsättningar ganska naturligt att det nya spelet fick vad man numera skulle kalla en flygande start. Eftersom lawntennis-spelet började som en ren sommarsport blev Särö för lång tid framåt Sveriges tenniscentrum. De första protokollförda tennistävlingarna i landet skall ha hållits på Särö 1886 eller 1887.Då spelet introducerades på Särö sökte man naturligt nog upp en lämplig (fårbetad) äng, och man fann den tydligen intill Gröna Stugan, den s.k. Prytzens äng.

Roth beskriver platsen: 

"Plan var nog det minsta den var, tennisängen, men stor glädje har den tydligen skänkt." Att den även utgjorde en attraktion och träffpunkt framgår tydligt av de bara alltför sällsynta äldre bilderna. Engelsmannen Mr Norman Redmayne har tagit en del av dem. Han var en tid på 80-talet anställd i firman Aug. Carlson i Göteborg, och det kan tänkas att han ibland fungerade som tennisinstruktör.

För tävlingsspel var de ”naturliga” banorna på ”Prytzens äng” väl föga lämpade, och det måste ha varit ett stort framsteg då det 1892 bildade Särö Aktiebolag anlade nya banor framför paviljongerna; två gräsplaner och mellan dem en sandplan. Det är lite oklart när detta skedde, men till sommaren 1896 skall de i varje fall ha varit fullt färdiga.

Tennisspelet kom som nämnts till Särö på en privatmans initiativ. Man kan utgå från att all behövlig materiel togs hem från England av honom och av andra Säröbor hos vilket spelet väckt intresse. Säröbor är i detta sammanhang liktydigt med sommargäster. Som spelare från den tiden nämner skrifterna bl.a. fröken Alice Lyon, senare statsfru och gift med kabinettskammarherre Keiller, bröderna Gustaf och Edvard Leffler, arkitekt Oswald Westerberg som 1901 ritade och uppförde de båda första tennishallarna i Göteborg, samt Georg Lampe och Harald Thoresen. Senare tillkom bl.a. hovstallmästaren James-Fredrik Dickson och konsul Urban Körner. Även kung Oscar II och överhovjägmästaren Ankarcrona brukade vid sina besök på Särö deltaga i spelet.

Det står ganska klart att det på Särö inte bara var ett fåtal personer utan en stor grupp, som tidigt utövade tennisspelet. Planerna – två enligt tillgängliga bilder – låg på vad man numera skulle kalla allmän plats. Man hade tränare och man ordnade tävlingar.

I SLTK 75 formulerar man sig bland annat på följande sätt: Är det då inte berättigat att säga att tennisklubben på Särö existerade och verkade långt tidigare än den junidag 1897 då SLTK formellt bildades och antog stadgar?